"Pälsindustrin innebär att djur föds upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. I Sverige är det minkar och chinchillor som föds upp.
Den hellånga pälsen ser man idag inte så ofta som förr, och det är naturligtvis ett steg framåt. Tyvärr vägs denna minskning upp av en ökad försäljning av pälsdetaljer på jackor, mössor, stövlar, leksaker och andra produkter. För djuren rör det sig inte om några detaljer, utan det handlar om deras liv."- Djurens Rätt

*I hela världen dödar pälsindustrin över 40 miljoner djur per år!
Ofta behandlas djuren illa både psykiskt och fysiskt. Dessa allvarliga psykiska störningar kan jämföras med schizofreni eller autism hos människan.

"I Sverige föds det årligen upp 1,4 miljoner minkar på pälsdjursfarmer. Minkar är i det fria ensamlevande djur med stora revir. Den rör sig upp till 3 km per dag. På pälsdjursfarmerna trängs de flera stycken i en nätbur liten som en uppslagen kvällstidning, ständigt omgivna av lukten, synen och ljudet från tusentals andra stressade minkar. I det fria spenderar minken 60 % av sin aktiva tid i vattendrag, medan de på pälsdjursfarmerna inte har tillgång till något som helst vatten att simma i."- http://palsindustrin.drinfo.se/start.htm

"Päls från hundar och katter produceras framför allt i Asien. Katterna dödas genom att man hänger dem i en snara, vanligtvis av stål. Hundarna stryps till döds eller blir slagna i huvudet av en påk. Det har dokumenterats att hundar flås medan de ännu är vid medvetande. Skinnet bereds sedan på plats och märks om till exempelvis får-, lamm- och rävskinn.
Päls från hundar och katter färgas, samt får andra namnbeteckningar, vilket försvårar identifieringen. Undersökningar har även visats att leksaker, föreställande hundar och katter, är gjorda av just hund- och kattpäls, trots att märkningen anger att det är kaninpäls."- http://palsindustrin.drinfo.se/start.htm

"För närvarande finns det fyra chinchillafarmer kvar i Sverige.
Chinchillor farmas inomhus i bursystem där honorna har en krage av hårdplast runt halsen, som hindrar henne från att lämna buren, medan hanen går mellan burarna och parar sig med honorna. Det kallas för polygamsystem och är det vanligast förekommande inom chinchillafarmning. Varje hane parar sig med 8-12 honor och den hona som inte blivit dräktig efter 7-8 månader dödas."- http://palsindustrin.drinfo.se/start.htm


Fällor:
Förutom de djur som föds upp på farmer används även pälsar från djur som fångats i fällor och bensaxar. I Sverige är bensaxar sedan länge förbjudna då de anses alltför grymma. Men smärtsamma fällor är vanliga i andra länder.
Hundar, katter, hjortar, rådjur, ekorrar och fåglar, samt även utrotningshotade djur, fastnar ofta i fällorna. De kallas "skräpdjur" av pälsjägarna då de inte har något ekonomiskt värde.

När djuret trampar på bensaxen slår den med stor kraft in i benet på djuret. Djuren kämpar ofta länge och intensivt för att komma ur bensaxen. Speciellt mödrar blir så desperata att komma tillbaka till sina ungar att de försöker bita av eller vrida av benet. De kan också bita i fällan tills de gnagt sönder både tänder och käkben. Många gånger får de kämpa i timmar innan de ger upp och hamnar i chocktillstånd.


Kroppsfällor / Conibear-fällor
Fällan är konstruerad för att krossa djurets nacke eller rygg, men långt ifrån alla djur som fastnar i kroppsfällan dör direkt. Problemet med denna typ av fälla är att djuren inte alltid går går i fällan på "rätt" sätt och de kan då få svåra inre skador och därigenom dö på ett plågsamt sätt.

I Sverige är Conibearfällor tillåtna. Exempelvis får bävrar fångas med dessa fällor, trots att lagen säger att det inte får finnas fällor som andra djur än de tilltänkta fångas i.

I de stora jaktländerna USA, Ryssland och Kanada, används så kallade strypsnaror. Ju mer djuret försöker slita sig loss, desto hårdare dras snaran åt. Om snaran har hamnat kring halsen kvävs djuret sakta till döds. Om snaran istället hamnat kring en fot, stoppas all blodtillförsel.

Vattenfällor
Många fällor placeras precis under vattenytan för att snärja vattenlevande pälsdjur, som t ex bävrar. Fällorna placeras så att det fångade djuret ska drunkna när det efter en lång kamp för att komma loss inte längre orkar hålla sig ovanför vattenytan.